Armband med berlocker

Jag är svår att köpa presenter till. Det tycker de flesta som känner mig. En av anledningarna till det är att jag inte gillar köphysterin och slit-och-släng-samhället. När jag köper något ska det helst vara second hand, och är det nytt ska det helst vara ekologiska eller på annat sätt miljövänliga saker, eller i alla fall sådant som är av bra kvalitet och som är gjort för att hålla länge. Ni fattar. Och dessutom så har jag en ganska egen stil, och hur otacksamt det än må låta så köper jag hellre mina egna saker än får något som jag kanske inte kommer att använda för att det inte är min stil.

Så vad köper man åt mig? Tja, man måste ju inte köpa något. Man kan ju koka egen marmelad, sticka ett par raggsockor eller varför inte skänka en slant till välgörenhet i mitt namn. Men med det sagt så uppskattar jag förstås ändå alltid att få en present. Det är ju tanken som räknas, och att någon har tänkt på mig och ansträngt sig för att göra mig glad är jag väldigt tacksam för. Och just för att jag är svår att köpa presenter till så brukar de presenter jag får ofta vara lite extra genomtänkta, och många gånger får jag saker som jag faktiskt tycker väldigt mycket om och mer än gärna använder.

Ett personligt armband
saboFör några veckor sedan när jag fyllde år fick jag ett fint armband av min mamma, och det var inte vilket armband som helst utan ett armband som man kan göra personligt genom att hänga på olika berlocker. Jag fick själva kedjan och en berlock i form av en svart Converse-sko (jag och Converse går hand i hand kan man säga) och tanken är sedan att jag ska fylla på med egna berlocker.

Armbandet är av märket Thomas Sabo och på till exempel sajten Blingit finns det massor av Thomas Sabo-berlocker att välja mellan. Jag har tänkt att jag ska köpa en berlock lite då och då, typ när det händer något i mitt liv som är roligt eller viktigt för mig och som jag vill ha ett minne av, då kan jag hitta en passande berlock för det. Men det får inte bli för ofta. Armbandet ska liksom vara som något som växer med mig.

Jag har dock redan bestämt mig för vilken den första berlocken jag ska köpa är, och det är en fina korpen. Jag har alltid gillat korpar, kråkor, skator och sådana fåglar, och den här vara bara för snygg. Det är som med Conversen, det är en symbol för vem jag är. Vad det blir sedan får vi se. Men det finns bra många jag är sugen på.

Bra presenttips
Det är ju förresten ett väldigt bra presenttips om man vill ge bort något personligt tull någon som är svår att köpa presenter till. Ett armband som man själv kan påverka utseendet på och göra till sitt eget med personliga symboler tror jag passar många, även om man som jag har en ganska egen stil.

Regnbågssoffbord!

Eftersom jag bor ensam så tänkte jag att ett soffbord inte är någonting som jag skulle behöva. Ett soffbord tänkte jag mer var någonting som är användbart om en har en familj, för att placera tekoppar, kakor, snacks eller whatever på för lite mysiga stunder tillsammans. Som singel borde det väl räcka med typ… en pall eller ett litet bord och så är det inte mer med det. Nu har jag dock upptäckt att ett soffbord nog är en ganska så smart idé ändå. Även om jag är singel så händer det ju, faktiskt, att vänner kommer och hälsar på och då kommer ett soffbord väl till pass. Men även när jag är ensam hemma så har jag upptäckt att mitt lilla mini-bord inte räcker långt. Tekoppar, mackor, ett par böcker och oj vad trångt det blev där helt plötsligt! Jobbigt.

Jakt på soffbord
Att inte ha ett soffbord är helt enkelt lite småjobbigt, speciellt när en har gäster. Visst är det lite småmysigt att improvisera på olika vis, men i längden blir det mest irriterande. En soffa utan soffbord är som en sommar utan sol, helt enkelt, varifrån jag nu fick detta lilla stycke poesi ifrån. Med andra ord, dags att jaga reda på ett soffbord så att jag (och mina gäster!) får lite mer plats! Först tänkte jag köpa ett på second hand, men så upptäckte jag ett helt fantastiskt soffbord hos Trademax som jag direkt insåg att jag måste ha, nämligen ”Rainbow soffbord”.

rainbow soffbord
Soffbordet. Bild: Trademax.se

Regnbåge yay!
Det är helt enkelt ett soffbord där bordsskivan är målad i regnbågsfärger och det är definitivt någonting jag gillar! Duh! Sättet det är målat på är också väldigt snyggt, lite sådär ojämnt och strävt. Det ser definitivt inte plastigt ut, färgen står ut precis exakt lagom. Ett regnbågssoffbord skulle ju annars kunna se rätt så gräsligt ut. Men inte det här. Dessutom är det ett av deras billigaste soffbord och jag skulle knappast kunna hitta ett som var så värst mycket billigare på second hand. Då tycker jag nog det är lika bra att köpa nytt, fastän det är någonting som jag vanligtvis undviker. Men jag kunde helt enkelt inte motstå regnbåge-soffbordet!

Att bo ensam

Jag är en person som tycker om att bo ensam. Jag värdesätter ensamtiden som jag har när jag kommer hem från jobbet, då jag kan göra precis vad jag vill utan att ta hänsyn till någon annan (förutom mina grannar förstås). Jag kan dricka ur mjölkpaketet om jag vill, eller lämna hårstrån i handfatet. Nu brukar jag i och för sig inte göra det så ofta, men nu fattar grejen. Jag behöver bara tänka på mig själv.

Innan jag flyttade till Stockholm så hade jag ett förhållande med en tjej som jag delade lägenhet med i ungefär ett år, och även om det var mysigt på sitt sätt så tycker jag ändå att det är befriande skönt att bo ensam igen. Jag tror nog att jag fungerar bäst som särbo faktiskt. Eller så har jag väl bara inte träffat rätt människa att bo med. Det kanske blir annorlunda när man träffar ”den rätta”.

En sak som jag lärde mig när jag var sambo är att det kan vara bra att skriva ett så kallat samboavtal, där man då avtalar om vad som händer vid en eventuell bodelning. Sambolagen finns ju, men den är inte alltid optimal. Man kanske vill avtala om något speciellt, som till exempel att själva bostaden ska undantas från bodelningen. Hos Björn Lundén Information kan man hitta en mall för juridiskt korrekta samboavtal (och en massa andra mallar också för den delen). Jag hade i alla fall bra hjälp av vårt samboavtal när det var dags att flytta isär.

blinfo
BL Info på Instagram.

Instagramtips of the day: bjornlundeninfo

God pizza!

pizza
Jag gjorde en väldigt god pizza igår som jag vill dela med mig av. Jag hittade receptet bland ICAs recept, och här kommer det. Det här receptet är med färdig pizzadeg, vilket är skönt att välja eftersom det går snabbt. Men jag personligen föredrar att göra egen pizzadeg när jag har tid.

Calzone med getost och sötpotatis (ger 2 calzone)

Ingredienser:
• En rulle färdig pizzadeg (ca 230 g)
• 1 dl solrosfrön
• 200 g sötpotatis
• 3 msk olivolja
• 3 krm salt
• 1 ½ krm svartpeppar
• 450 g fryst spenat (tinad)
• 1 riven vitlöksklyfta
• 200 g getost av chèvretyp

Tillagning:
1. Sätt ugnen på 200°C.
2. Skala och skär sötpotatisen i ca ½ cm tjocka skivor. Blanda med en tredjedel av olivoljan, 1 ½ krm salt och ½ krm peppar (för 2 pizzor). Sprid ut på bakpappersklädd plåt.
3. Ställ in i mitten av ugnen ca 15 minuter, tills sötpotatisen är mjuk.
4. Fräs spenaten i resten av oljan i en stekpanna ca 5 minuter på medelvärme. Tillsätt vitlöken och stek ytterligare 3 minuter.
5. Krydda med 2 krm salt och 1 krm peppar (för 2 pizzor).
6. Smula getosten.
7. Rulla ut degen (kavla om det behövs). Dela degen på mitten, strö över solrosfrön. Fördela fyllningen på ena halvan. Vik över den andra halvan och nyp försiktigt ihop kanterna.
8. Lägg de två bröden på en varm pizzasten eller på grillgallret över indirekt värme. Lägg på lock. Vänd efter 10–12 minuter. Grilla tills brödet får fin färg, men passa noga så det inte bränns. Låt svalna något.
9. Skär ev calzonen i bitar och servera.

Instagramtips of the day: vegetariskmat 

Livet i huvudstaden

Det värsta med flytten från Göteborg till Stockholm är utan tvekan att jag saknar bokkafét Vulgo så att det gör ont. Det finns också annat som gör att jag längtar tillbaka till Göteborg, men med det sagt så vill jag också understryka att jag inte vantrivs här i huvudstaden. Tvärtom så trivs jag faktiskt ganska bra. Jag flyttade ju hit på grund av jobb, och jag trivs både med jobbet och med mina kollegor. Jag trivs i min lägenhet och jag trivs med själva staden i sig. Allra bäst trivs jag i Gamla Stan och på Djurgården.

Stockholm har mycket att erbjuda för en sådan som jag, men jag har fortfarande inte hittat något som kommer i närheten av Vulgo. Och jag känner att jag fortfarande inte har kommit in i den typen av gemenskap som jag var en del av i Göteborg. Visst finns det forum för feminism och hbtq-frågor här, men jag upplever det som att människor är lite svårare att nå här. Göteborgare är mer öppna, om man säger så.

En sak som jag gillar väldigt mycket med Stockholm är Pride. Pride och hbtq-festivaler finns ju också på andra ställen, även i Göteborg där vi har West Pride, men Stockholm Pride är Skandinaviens största pridefestival och den går helt enkelt inte att jämföra med någon annan. Jag har varit på Pride i Stockholm väldigt många gånger, men nu när jag bor här så kommer jag på något vis ännu närmare evenemanget vilket är väldigt roligt. I år är det förresten Mariette, som utsågs till årets homo på Gaygalan 2010 som gör Pride-låten.

Pride är ju verkligen en folkfest, och dessutom är det ju så mycket mer än bara själva paraden, även om det kanske är den man tänker på mest när man säger Pride. Det är ju själva budskapet som är det viktiga, och att synas. Det är otroligt viktigt att synas. Hbtq-personer får sällan ta stor plats i samhället. De får sällan ens ta sin naturliga plats i samhället. De glöms bort, eller trängs bort. Medvetet eller omedvetet. Så det är otroligt viktigt att man har något som Pride där hbtq-personer och hbtq-frågor verkligen får synas och ta plats.

Så det finns förstås mycket som är väldigt bra med Stockholm och livet för mig här. Jag tror inte att jag kommer att bli kvar här för alltid, men just nu är faktiskt det här jag vill vara.

Instagramtips of the day: stockholmpride

Böcker, böcker, böcker

Jag älskar att läsa. Jag vet faktiskt inte om jag skulle klara av att leva utan böcker. Om någon frågade mig vad jag skulle ta med mig till en öde ö så skulle svaret utan tvekan vara en kasse böcker. Eller i alla fall en bok, om man nu bara får välja en sak. Ja, jag skulle kanske svälta, men ärligt talat så svälter jag hellre ihjäl med en god bok än sitter och äter utan att få läsa. För maten skulle ju ändå inte räcka en evighet. Men varför tar jag då inte med mig någon teknisk pryl som gör att jag kan lyssna på obegränsat med ljudböcker (för det är ju ändå bara en pryl)? Nej. För jag att älskar böcker helt enkelt. Riktiga böcker.

bokhylla

Som ni kanske förstår så var bokkafét Vulgo som himmelriket för mig. Ett helveganskt bokkafé där man lyfter feminism och hbtq-frågor. Kan det blir bättre? Nej, jag tror inte det. Saknaden och längtan tillbaka till Göteborg är stundtals väldigt stor. Men hur som helst, nu var det ju böcker det skulle handla om. Jag läser alltså väldigt mycket, och det är allt från romaner och biografier till facklitteratur. Just nu håller jag på att läsa Tolkiens The Return of the King, alltså Sagan om konungens återkomst, den tredje boken i Sagan om Ringen-trilogin. Jag älskar LOTR och har läst böckerna flera gånger (både på svenska och engelska), och nu kände jag att det var dags igen. Nästa bok som ligger på turlistan är Astrid Lindgrens Krigsdagböcker 1939-1945. Astrid var en tidig anti-nazist som genom hela sitt liv kämpade mot krig och våld, och hon har varit och är på många sätt viktig för både barn och vuxna.

Instagramtips of the day: litteraturmagazinet

HBTQ

HBTQ – fyra väldigt viktiga bokstäver i vårt samhälle. Varför? Därför att alla har rätt att behandlas lika, oavsett könsidentitet eller sexuell läggning. Tyvärr är det inte så idag, och det är trist att vi ens ska behöva prata om uttryck som hbtq. Men det behövs, och därför är det bra att det finns. För den som inte vet det så står hbtq för homo, bi, trans och queer. Homosexualitet och bisexualitet vet nog alla vad det är, men när man går vidare till trans och queer blir det lite mer invecklat. Så jag börjar med att berätta lite mer om det.

Transperson syftar oftast på en person som genom könsuttryck och/eller könsidentitet avviker från könsnormen, som till exempel transvestiter, dragkings/dragqueens, transsexuella, intergender och intersexuella. Att vara transperson har inget med den sexuella läggningen att göra. Transpersoner kan således vara hetero, homo, bi, asexuella eller definiera sin sexuella läggning på något annat sätt – precis som vem som helst.

När det gäller queer så blir det ännu mer svårdefinierat. RFSL (riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter) definierar queer som ”Ett brett begrepp som kan betyda flera olika saker men i grunden är ett ifrågasättande av heteronormen. Många ser sin könsidentitet och/eller sin sexualitet som queer. Queer kan innebära en önskan att inkludera alla kön och sexualiteter eller att inte behöva identifiera/definiera sig.” och det är en väldigt bra förklaring.

Det finns de som tycker att man inte bör blanda ihop könsidentitet och sexualitet i samma begrepp, för de har ju egentligen inte med varandra att göra, men mycket av det här ligger ändå så pass nära varandra, och ensam är inte stark. Man måste vara många för att kunna påverka, så jag ser inget problem i det i dagsläget.

Mycket görs för att belysa hbtq-frågor, men inte på långa vägar så mycket som man borde göra. Här är ett bra exempel på hur man försöker arbeta för att bryta heteronormen: http://www.expressen.se/kvallsposten/satsar-pa-hbtq-fragor-bryta-heteronormen/

Instagramtips of the day: hbtqhornan

Men, männen då?

Ja, hur är det med männen egentligen? Har männen det verkligen så bra? Svaret är: ja, och nej. Att födas som man är att födas med ett försprång. Chansen är större att man som man kommer att få mer respekt, högre lön och allt det där. Män behöver inte värnas om på samma sätt som kvinnor, för de får redan så mycket gratis.

MEN…

Och det är ett stort och viktigt men. Män har också många orimliga ”krav” på sig. En man ska till exempel, enligt samhället, vara manlig. Det första man då kan fråga sig är vad manlighet är för något, men det som räknas som fel är till exempel att en man är rädd, att han är skör, han ska helst inte visa så mycket känslor, han ska inte tycka om typiskt ”kvinnliga” saker, och så vidare, och så vidare.

Att vara feminist innebär inte bara att man kämpar för kvinnors roll i samhället, utan att man kämpar för allas roll och lika rätt i samhället. Det är det som jämställdhet handlar om. Och det handlar inte bara om att mannen till exempel ska vara hemma lika mycket med barnen för kvinnas skull, för att hon ska få det bättre. Det handlar lika mycket om att mannen ska göra det för sin egen skull.

Det handlar om att sudda ut könsroller och vad som förväntas av oss. Det handlar om att män ska tillåtas att vara som de är precis lika mycket som kvinnor ska göra det. Det handlar om att ta bort den så kallade machokulturen. Här är ett Youtube-klipp som handlar om att machokulturen ska bort från byggbranschen. Kolla på det.

Ett bra initiativ. Och det är viktigt för kvinnornas skull att de känner sig välkomna i byggbranschen, men det är förstås minst lika viktigt för männen att machokulturen försvinner. Om du förväntas vara manlig på jobbet så kommer du att göra saker och säga saker just för att du förväntas uppträda manligt. Och många gånger är det där problemet ligger. Männen förväntas ha en skev syn på kvinnor. Män förväntas vara lite gubbsjuka och se kvinnor som objekt. Och vi vet ju alla hur mycket grupptryck kan påverka. Det är med andra ord inte bara kvinnans roll som måste förändras, utan även mannens.

Jämställdhet är så mycket större än bara fokus på kvinnor. Det handlar om precis alla. Det handlar om att alla, oavsett kön, hudfärg, religion eller sexuell läggning ska ses på med samma ögon. Vi har, tyvärr, fortfarande en lång väg att vandra innan det här är en sanning, och även om man kan tycka att det görs alldeles för lite i den här frågan så måste man ändå försöka uppskatta det som faktiskt görs. Det finns massor av kloka människor som dagligen för en kamp i motvind för att vi ska få ett bättre samhälle. Jag vill gärna se mig som en av dem.

Jag hoppas att jag med den här bloggen kan väcka tankar och skapa diskussioner genom att belysa ämnen som det måste pratas mer om.

Instagramtips of the day: Machokulturen

Vegetariskt – ja, tack!

Jag har varit vegetarian i snart fem år, och jag måste säga att skippa kött är ett av de bästa besluten jag har tagit. Jag har alltid varit djurvän och alltid haft motstridiga känslor till att äta kött (när jag åt kött). Anledningen till att jag inte blev vegetarian tidigare var helt enkelt för att jag trodde att det var svårt.

Jag började dock att skära ner på köttet långt innan jag blev vegetarian på riktigt, men att hitta substitut för allt kändes för svårt. Och dessutom är det ju gott med kött. Det är lite tabu för en vegetarian att säga så, men det är verkligen något som jag inte har några som helst problem med att erkänna. Bacon till exempel, det älskar jag. Men när jag tänker på hur bacon blir till så vill jag helt enkelt inte äta det.

När jag väl tog beslutet att sluta med kött helt och hållet så visade sig att det faktiskt var mycket lättare än jag trodde. Mycket hade jag ju redan i form av kunskaper eftersom jag hade ätit mycket vegetariskt redan innan, och det jag funderade över fick jag väldigt bra tips och hjälp med i till exempel olika forum på nätet.

Internet svämmar över av bra tips. Recept.nu har till exempel en Youtube-kanal där man kan hitta en massa bra vegetariska recept, som till exempel det här: en vegetarisk paj med spenat och fetaost, hur gott som helst!

Så mitt tips till dig som funderar på att gå veggo: Gör det!

Instagramtips of the day: vegetariskkost

Vad är feminism för dig?

Feminism handlar om jämställdhet, allas lika värde, rätten att få vara den man är – ja, helt enkelt om att det inte ska spela någon roll om man är kvinna eller man, man ska ha samma rättigheter och skyldigheter. Ett rättvist samhälle helt enkelt. Att vara feminist kan dock betyda en mängd olika saker. Precis som att alla socialdemokrater inte tycker exakt lika om allt så finns det också skillnader mellan feminister, och dessa kan vara ganska stora. Feminismen har dessutom en rad olika ”grenar”, som inte alltid samarbetar så bra med varandra. Socialistisk feminism kritiserar till exempel radikalfeminismen för att försumma klass- och etnicitetsperspektivet, så det ryms väldigt många åsikter inom begreppet feminism.

feminism

När jag säger att jag är feminist så får jag direkt en massa stämplar på mig. En del av dessa stämmer, andra gör det inte. Att vara feminist betyder till exempel inte per automatik att man går utan BH och låter håret växa under armarna, men poängen med det hela är att det ska vara precis lika tillåtet och okej oavsett vad man väljer. Att jag rakar mina armhålor betyder med andra ord inte någonting i sammanhanget, men trots att jag nu gör det så tycker jag att det är viktigt att veta varför man gör det. Mycket handlar om ju om att utmana bilden av hur kvinnan ”ska” vara, och att raka sig under armarna är ett ganska tydligt exempel på hur samhället säger att en kvinna ska se ut. Hon ska helt enkelt vara allt annat än naturlig.

Jag jobbar väldigt mycket med mig själv och framförallt med bilden av mig själv. För sanningen är ju den att även om man är feminist och tycker väldigt mycket saker så är det inte alltid lika lätt att göra. Jag påverkas också. Ibland kan jag stå emot, ibland inte. Min kamp fortsätter!

Instagramtips of the day: kvinnohat